Varför är du så tyst?

Du springer över tundran och skriker högt
När du vet att ingen annan ser
Du vandrar längs järnvägsspåren du älskar
Och vinkar åt tågen och ler
Sen sätter du dig på ett café nånstans
Och bjuder dig själv på te

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0